Arbetsplatser i förändring behöver möta våra mänskliga behov

Den fysiska arbetsplatsen är under förändring, där digital teknik skapar nya arbetsformer. Coronapandemin har påskyndat utvecklingstakten och vi har på kort tid tagit stora kliv mot mer flexibla arbetsplatser. Är detta en försmak på hur framtidens arbetsplats kommer att se ut? Kommer vi ens att behöva fysiska kontor? Frågorna är många, men vi ska inte glömma bort att det finns fler faktorer än tekniska möjligheter som bör styra utformningen av framtidens arbetsplats.

Välmående på jobbet

Arbetslivet efter pandemin kommer inte att bli sig likt, men skillnaderna behöver inte bli så dramatiska som en del förutspår. För även om digital teknik möjliggör exempelvis distansarbete, så är det inte säkert att det ligger i vare sig arbetsgivarens eller arbetstagarnas långsiktiga intressen att detta sker oreglerat. Sandra Jönsson är docent i psykologi med inriktning mot ledarskap och organisation. Hennes forskning handlar framför allt om arbetsmiljö, arbetsvillkor och arbetets organisering.

- Forskningsmässigt vet vi vad vi människor behöver för att må bra på jobbet, detta har inte ändrats på grund av pandemin. På arbetet möter vi en rad krav, det kan handla om att arbeta i ett visst tempo eller att leverera en förväntad kvalitet. För att lösa sina uppgifter behöver individen dels sina egna förmågor och kompetenser, dels stöd och feedback från chefer och kollegor. Får vi inte detta stöd visar forskningen att vi på sikt inte mår bra. En av utmaningarna för framtidens arbetsplats blir därför att säkerställa individens välmående, även när vi arbetar mer flexibelt eller på distans.

Arbetsplatsen sätter ramarna

För många arbetsgivare kan det vara viktigt att tillgodose olika individuella önskemål, inte minst för att stärka sin attraktionskraft gentemot eftertraktad kompetens. Dock anser Sandra Jönsson att det är viktigt att skapa en gemensam arbetsmiljö där de olika individuella önskemålen kan hanteras. Arbetsplatsen bidrar till verksamhetens konkurrenskraft och leveransförmåga, men även för personalens utveckling och välbefinnande.

- Man brukar säga att arbetsmiljön har två delar; den fysiska arbetsmiljön och den organisatoriska och sociala delen. Den fysiska arbetsmiljön är enklast att hantera, exempelvis kan arbetsgivaren erbjuda en ergonomisk stol om någon har ryggproblem. Däremot är det svårare med det organisatoriska och sociala, eftersom olika individer har olika förutsättningar. Vissa trivs alldeles utmärkt med att arbeta självständigt, andra är beroende av en social kontext för att prestera. Det är för mycket begärt att varje medarbetare ska ha ett helhetsperspektiv i alla sina beslut, så här behöver organisationen sätta ramarna och bestämma vilka arbetsformer som övergripande är mest gynnsamma, säger Sandra Jönsson.

Vägen framåt

Hur ser då vägen framåt ut för företag som funderar på att hyra eller byta kontor? Klarar vi oss på mindre ytor när fler jobbar hemma, eller behöver vi rentav större ytor för att kunna hålla säkra avstånd? Sandra Jönsson menar att organisationer behöver analysera vad som skapar långsiktiga värden och anpassa arbetet därefter.

- Ingen mall passar alla. Det handlar om att balansera arbetsgivarens behov av måluppfyllelse med medarbetarnas behov av en säker, utvecklande och trivsam arbetsmiljö. Även i en framtida värld med mer flexibla samarbetsformer så har den fysiska arbetsplatsen har en viktig roll att fylla. Det handlar helt enkelt om att vi behöver arbetsplatsen som en social plattform som driver innovation, utveckling och samvaro, avslutar Sandra Jönsson.